Dalqin mår bra

Hej mina vänner. Jag har varit en bedrövlig bloggare jag vet, men nu är jag här.
Glada nyheter!!
Dalqin haltar inte längre och kan gå på alla underlag utan att få ont. Nu kan jag inte vara helt säker på att han inte har ont, men han slickar inte på sin tass längre och han är goa busiga Dalke igen. Häromdagen var vi och plockade blåbär, han älskar att vara i skogen men fy för blåbär, smakade inte gott sa Dalke.
Redan efter 14 dagar efter vi tagit bort lindan, så gick han som han aldrig varit skadad. Veterinären blev överlycklig och vi ska höras igen om en månad.Visst kan saker tillstöta, men jag lever i nuet och bara njuter.Försöker landa på jorden igen, efter två månaders oro.
Nu är min Prins korthårig, det gillar han. Vi sparade svansen, den är han så stolt över.
Idag har det varit varmt och kvavt, så vi tog siesta mitt på dagen, men nu är det full rulle igen. Jag får passa på att njuta så länge jag jobbar så lite. Den 1 Dec går jag upp till full tid igen, oroar mig lite för det, men husse är hemma så det ska gå bra, men jag får se om jag fixar att jobba så mycket, tiden får utvisa. Jag är en livsnjutare och pengar är inte allt för mig, då lever jag hellre på marginalen och mår bra. Jag har varit fattig som en lus, men har man bara viljan så går det.
I måndags ringde telefonen, och det var en kvinna som berättade att hunden som anföll Dalqin, hade även gjort utfall mot henne tidigare på dagen, helt utan annledning, och desutom kände de varandra sedan innan. Den här hunden blir bara sjukare, hon berättade även att tidvis fick den inte mat, dryck eller kom ut på över ett dygn. Herregud, inte undra på att hunden har blivit galen. Jag har kontaktat Länsstyrelsen och bett de göra en granskning, det är inte rätt att djur ska fara så här illa.
Nu har jag skickat iväg alla kvitto till monsterhundsägaren, vi får väll se hur det går, men det är väll som att köra huvudet i väggen. Det jävligaste är att socialen betalar för hennes hund och enligt länstyrelsen är det den som ger ett djur mat, det är den som äger djuret, tror att jag ska ringa soss och upplysa de om detta, för indirekt är det soss som är hundägaren. Ibland måste man våga säja ifrån.